Av Jon Ivarsson 
Många företag söker efter rätt kompetens i månader utan att hitta rätt kandidat. Samtidigt går tusentals elever varje år igenom yrkesutbildningar utan att ha ett jobb klart efter examen. Det finns en uppenbar koppling som alltför många arbetsgivare missar: lärlingsplatser och yrkesutbildning är en av de mest kostnadseffektiva rekryteringskanalerna som finns.
Vad är en lärlingsplats egentligen?
Inom gymnasieskolans yrkesprogram finns två varianter: skolförlagd praktik via APL (arbetsplatsförlagt lärande) och gymnasial lärlingsutbildning. I lärlingsvarianten tillbringar eleven majoriteten av sin utbildningstid ute hos en arbetsgivare istället för i klassrummet. Arbetsgivaren tar på sig ett handledningsansvar och eleven lär sig yrket direkt i verksamheten.
Det finns även yrkeshögskolan (YH), som utbildar vuxna inom specifika yrken med starka kopplingar till arbetsmarknaden. Ungefär hälften av YH-utbildningens poäng utgörs av LIA – lärande i arbete – vilket innebär att en YH-student spenderar betydande tid hos en handledande arbetsgivare.
Fördelarna med att ta emot lärlingar och praktikanter
Den tydligaste fördelen är att arbetsgivaren kan utvärdera en kandidat under lång tid, utan de risker och kostnader som en traditionell rekrytering innebär. Istället för att basera ett anställningsbeslut på ett CV och en timmes intervju kan handledaren se hur personen faktiskt arbetar, samarbetar och utvecklas.
En annan fördel är att lärlingen eller praktikanten formas efter verksamhetens egna rutiner och kultur. Det är svårare att göra samma sak med en erfaren extern rekrytering som redan bär med sig invanda arbetssätt från en tidigare arbetsgivare. Den som lärt sig yrket på plats, i era maskiner och enligt era rutiner, behöver sällan samma omställningstid som en nyanställd utifrån.
Och det här är inte bara ett resonemang – det finns siffror som backar upp det. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan får fler än hälften av YH-studenterna jobb på just den arbetsplats där de gjorde sin LIA. Av de som examinerades från yrkeshögskolan och hade ett arbete året efter examen hade 54 procent genomfört sin LIA hos den arbetsgivare de sedan anställdes av. På gymnasiets yrkesprogram är bilden liknande: inom exempelvis fordon och transport har 71 procent jobb redan ett år efter examen, och 85 procent efter fem år. Motsvarande siffror för VVS- och fastighetsprogrammet är 71 respektive 83 procent, och för bygg- och anläggningsprogrammet 68 respektive 81 procent – bland de starkaste resultaten av samtliga gymnasieprogram, oavsett inriktning.
Vad kostar det – och vad får man tillbaka?
Ett vanligt missförstånd är att en lärlingsplats bara är en kostnad i form av handledarens tid. I praktiken finns statligt stöd som gör kalkylen betydligt mer fördelaktig än många tror. Skolverket delar ut statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning i flera delar: bidrag för utbildade handledare på upp till 5 000 kronor per elev och termin, bidrag för gymnasial lärlingsanställning på upp till 2 500 kronor per elev och termin, samt ett bidrag till arbetsgivaren på upp till 18 750 kronor per elev och termin. Pengarna är avsedda att täcka sådant som profilkläder, skyddsutrustning, övningsmaterial, externa kurser och licenser som krävs för yrket – men även ersättning för den arbetstid handledaren lägger på handledning, trepartssamtal och uppföljning med skolan.
Ett villkor för att ta del av bidraget är att handledaren har gått en av Skolverket godkänd handledarutbildning, och den ska vara avslutad innan skolans huvudman skickar in ansökan om statsbidrag. Det är alltså inte bara att tacka ja till en elev och sätta i gång – en viss administrativ framförhållning krävs för att företaget ska få del av ersättningen.
Läget just nu gör frågan mer akut
Bakgrunden gör det hela ännu mer angeläget. Enligt branschbedömningar behövs närmare 145 000 nya kompetenta medarbetare inom produktion och närliggande yrken i svensk industri fram till 2027, med särskilt stor efterfrågan på yrken som svetsare, CNC-operatörer, mekaniker, eltekniker och maskinoperatörer – exakt de yrkesgrupper som utbildas via just gymnasiets industri- och teknikprogram samt relevanta YH-utbildningar. Samtidigt brottas branschen med en föråldrad bild hos unga av industriarbete som smutsigt och tungt. Ett företag som tar emot lärlingar och praktikanter får alltså inte bara en möjlighet att testrekrytera i lugn takt – man får också en direkt kanal att visa upp vad ett modernt industrijobb faktiskt innebär, till en målgrupp som annars sällan får se det på nära håll.
Vad krävs av er som arbetsgivare?
Att ta emot en lärling eller LIA-student är inget som sker automatiskt – det kräver ett visst engagemang från början. Ni behöver utse en handledare som går den godkända handledarutbildningen, upprätta ett avtal med skolan eller utbildningsanordnaren som reglerar omfattning och innehåll, och vara beredda på att lägga faktisk arbetstid på uppföljning och trepartssamtal tillsammans med eleven och skolan. Är eleven under 18 år tillkommer särskilda arbetsmiljöregler för minderåriga som styr vilka arbetsuppgifter och vilken utrustning de får hantera, vilket är värt att stämma av med skolan innan praktiken eller lärlingsperioden inleds.
Det är heller ingen garanti för att just den eleven stannar kvar – precis som vid vilken rekrytering som helst kan det visa sig att personen och verksamheten inte passar ihop, eller att eleven väljer en annan arbetsgivare efter examen. Men även då har företaget fått värdefull inblick i hur en yrkesutbildning fungerar i praktiken, en färdig relation till skolan för nästa elev, och i bästa fall en positiv relation till någon som senare kan bli en kollega, kund eller ambassadör för branschen.
Så kommer ni igång
Det enklaste sättet att komma i kontakt med skolor är via de yrkesprogram och YH-utbildningar som finns i er region – de flesta gymnasieskolor och YH-anordnare har en utsedd APL- eller LIA-samordnare som aktivt söker efter arbetsgivare. Många branschorganisationer inom industrin har dessutom egna nätverk och matchningstjänster för att koppla samman skolor med företag som vill ta emot lärlingar. Ju tidigare kontakten tas, desto större chans att hitta en elev vars inriktning faktiskt matchar det kompetensbehov ni har – snarare än att behöva anpassa er efter vem som råkar finnas tillgänglig när behovet redan är akut.